• Flygfyrar
Var placerades fyrarna?
Var placerades flygfyrarna? Något om
triangelpunkter, vattentorn, fornrösen
Flygfyrarna med sina roterande strålkastare placerades på höjdpunkter och med master på 20-25 m.
Detta för att synas på så långt håll som möjligt. Rekognocering skedde med Generalstabskartor och flygningar.
Man lade fyrarna på en så rät linje som möjligt, med ett avstånd av 20-30 km.
Hjälplandningsplatser anlades utmed luftlederna, med avstånd cirka 50 km.
De behövdes eftersom flygplanen var inte så driftsäkra på 1920- och 1930-talen!
Men säkerheten förbättrades snabbt, så det blev mycket få nödlandningar på dem.
Triangelpunkter
Triangelpunkter användes av Lantmäteriet då man karterade Sverige. De ligger på höjder och finns markerade
på gamla Generalstabskartan i skala 1:100 000 med en triangel och höjd i meter (eller i fot).
I naturen är punkterna markerade med en i berget inhuggen triangel, 5-10 cm stor.
Trianguleringstekniken. För att mäta in kartobjektens lägen så började med att mäta längden av en baslinje.
Sedan mätte man vinklar från ändpunkterna till andra punkter. Med lite trigonometri går det att räkna ut
avståndet till de andra punkterna.
Man upprättade ett nät med en stor mängd trianglar. Det blir då en del avvikelser när punkter mäts in
från olika håll så man använde till sist minsta-kvadrat-metoden för att utjämna nätets koordinatpunkter.
Punktdatabas. Den som vill leta efter triangelpunkter kan antingen använda kartor eller köpa en
prenumeration på punktdatabas från Lantmäteriet. Man har hela 3800 moderna och 12300 äldre triangelpunkter.
Bild 1. Triangelpunkt, Vallentuna, foto Bo Ju.
Bild 2 t.h.. Triangelpunkt med mast, Södertälje, foto Bo Ju.
Vattentorn
Vattentorn placeras på höjder och har sedan en rejäl höjd över marken.
De är därför idealiska för placering av strålkastare för flygfyrar.
Dock fanns bara ett fåtal vattentorn längs den räta linje som flygleden utgjorde.
Här exempel på vattentorn med flygfyrar eller annan flyganknytning.
Hinderbelysning. Eftersom vattentorn sticker upp högt över marken så förses de med
s.k. hinderbelysning för luftfarten, vilket är röda lampor med fast ljus.
Detta gäller förstås för alla hinder av typ master, skorstenar och torn, som ligger i närheten av flygplatser.
Riktigt höga master, över 150 m, ska förses med roterande vita strålkastare (flashing lights).
Det finns även en del foton av vattentorn vid flygplatser utan flygfyrar.
Ett vackert exempel är vattentornet på Malmen, som fanns 1924-1940, se min länk nedan.
Bild 3. Norrtälje gamla vattentorn foto Eber Ohlsson.
Bild 4. Eslöv vattentorn foto Karl Lignell.
Bild 5. Kbely, foto Eber Ohlsson.
Kyrktorn
Kyrktorn är också högt placerade och höga i sig.
I Finland har man placerat flygfyrar
i kyrktorn i åtminstone två fall.
Fornrösen
Ganska ofta finns det fornminnen i form av rösen i närheten av flygfyrarna.
Invånarna på stenåldern och bronsåldern ville gärna lägga sina gravar högt upp så de syntes på långt håll.
När flygfyrarna anlades så kontaktade man i flera fall Riksantikvarieämbetet för att få tillstånd till
anläggning nära fornminnen.
Bild 6. Fornröse intill Gnesta flygfyrs plats, foto Bo Ju.
Uppdaterad: 2013-11-11, Bo Justusson, Stockholm,
Kontakt: justusXownit.nu - byt X mot @.
