Dessa framställdes först kring år 1938. Piloterna använde ett kartfodral med rullar och kunde rulla fram kartan i takt med flygningen. Det fanns kartor för 11 rutter.
Bild: Kartfodral, Flygvapenmuseet i Linköping.
Jönköping-Malmö
Uppvikt, bredd 29 cm
kartbildens längd 240 cm:
• Klicka för stora kartbilder.
Göteborg-Oslo
Uppvikt, bredd 29 cm
kartbildens längd 210 cm:
• Klicka för stora kartbilder.
- basinformation i grått med vägar, namn, bebyggelse m.m.
- hydrografi i blått
- skog i olivgrönt
- höjdsystem i brunt, skraffering som antyder skugga (ej höjdkurvor)
Dessutom hade man fyra lättreviderade påtryck:
- svart för samhällen, järnvägar, huvudvägar, vissa namn och höjdsiffor, lat/long-nät, gradcirklar kring flygplatser
- mörkblått för strandlinjer
- blågrönt för större myrar
- rött för flyginformation (flygplatser, flygvägar, flygfyrar, sjöfartsfyrar, radiostationer, kraftledningar, stora byggnader).
Flygkartan gavs senare ut även i blad som täckte hela Sverige.
Utgivna rutter:
- 1. Stockholm - Jönköping - Malmö.
- 2. Stockholm - Malmö direkt.
- 3. Stockholm - Göteborg
- 4. Malmö - Göteborg - Oslo
- 5. Stockholm - Östersund
- 6. Västerås - Östersund
- 7. Stockholm - Karlskrona - Malmö
- 8. Östersund - Boden - Kemi
- 9. Västerås - Malmen - Rinkaby
- 10. Östersund - Malmen
- 11. Stockholm - Oslo
Tryckeriteknik - fotolito och offset
Översiktskartans färgoriginal avfotograferades och vreds och överfördes till tryckplåtar med fotolito, dvs plåtarna hade ett ljuskänsligt skikt som härdade där ljuset belyste. Övriga delar tvättades bort med vatten. Tryckning skedde med offset-tryck dvs plåtarnas härdade ytskiktsdelar var sådant att färg från färgvalsar fastnade och överfördes till tryckpapperet. Fyra färger i taget trycktes (troligen).
Källa: "Svenska flygkartor för visuell navigering. En exposé över 100 år", Allan Sandberg, 1999, Kartografiska sällskapet. Boken finns att köpa: • www.kartografiska.se
