• Flyg Flygplatser Tidig teknik

Flygplatser - Tidig teknik - Ny 2018-02-24--03-06

Idag jämfört med förr i tiden

Idag används hårdgjorda banor och pirar/gates till planen.
- Förr var det gräsbanor i flera riktningar, eller sjöflygplatser. Och stegar/trappor för passagerarna.

Trafikledningen idag har kontakt med planen via radio och håller koll på dem med radar och GPS.
- Förr gav man visuella signaler med flaggor och lampor. Var planen fanns kunde följas genom pejling via telegrafi på kortvågsradio.

Se även: • Sveriges Flygplatser 1938 - kartor och text om utrustning


Gräsbanor i flera riktningar - för vindens skull. Dito för sjöflygplatser

Det var dyrt att anlägga flygfält. De skulle både jämnas ut och förses med omfattande dränering, täckdikning!

- Flygfoto och karta för Torslanda med stråk åt flera håll, både för gräsbanor och sjöbanor. Flygplanen var mycket vindkänsliga på den tiden!


Kartan t.h. är från Flygvapnets bok, ringpärm:
• Flygplatskartor 1957, del C
- med både militära (del A, B) och civila flygplatser (del C).

Sjöflygplatser bilder, se t.ex. • Lindarängen
och lista i index-sida • Flygplatser. 		Torslanda flygplats 1957 - Sjöbanorna var kvar!
Hårda landningsbanor anlades 1941-1946.
  - Klicka för större bilder!

 
Vind-T för att visa vindriktningen
Vind-T 1938 - inramat LfV-foto, nu i Arlandasamlingarna

Vind-T används än idag! Höganäs flygfält ESMH, foto Bo Ju år 2010.


Optiska signaler från trafikledare och signalflaggor på marken

Optiska signaler fanns dels som markeringar på marken, dels flaggor och ljussignaler som trafikledaren använde invid tornet.

Här några bilder ur OSF 1947 - Ordnings- och säkerhetsföreskrifter för flygning 1947, utgiven av flyg­vapnet. Jag har fått bilderna från Ingmar Olofsson, Ronneby, flyglärare. Jag planerar att besöka Krigsarkivet och skanna mer ur OSF.
   Ur OSF 1947.   Klicka för större bilder!



Flodljus för landning i mörker

Man använde strålkastare för att belysa fältytan. På de tidiga flygfälten hade man breda grässtråk för start o. landning.
Flodljus fanns 1938 på civila Bromma, Bulltofta, Torslanda, Norrköping och militära F1-F5.
Bilden ur OSF visar hur flodljuset ska lysa snett bakifrån planets landningsriktning.

- En Junkers F13 landar i flodljus. Man ser planets långa skugga:

• Om Bulltofta flygplats (1923-1972), bl.a. deras flodljus.
  		Ur OSF 1947. Klicka för större bild!   T.h. flodljus på Bulltofta.

 
Kantljus. Hinderljus.
Längs fältkanterna fanns röd-gula skärmar med lampa.
Hinderljus för höjder, skorstenar etc. hade dubbla röda lampor.
- Kantmarkeringar, 100m emellan. Foto Stigtomta, Lars Hallin.
- Hinderljus LfV-foto 1938, nu i Arlandasaml. Foto Bo Ju.
Rörligt flodljus
Inramat LfV-foto 1938, nu i Arlandasamlingarna.
Tyvärr blev min avfotografering lite oskarp.


Trafikledning på Bromma

Det finns många fina filmer från 1930-talet. Flyget var ju då det modernaste som fanns!
För trafikledning se filmen
"Upp genom luften - En dag med Trafikflyget",1936,17 min - om Bromma
länkad på min webbsida om flygfilmer: • Flygfilmer
Ur filmen: Flagga "Trafikledning i tjänst". |  Bana 5 ska användas. |  Klarsignal för start.
   


Kortvågsradio med telegrafi

  Den första radio som användes inom flyget var gnistsändare. De användes under första världskriget för eldledning!
  Läs om detta i Biggles-böcker: • Radio och flyg - Gnistsändare

Kortvågsradio med radiorör kom på 1920-talet. Antenner på flygplatser - olika för mottagning och sändning, se:
  • Bulltofta - fältet, radiostation och flygfyr
  		Flygplanen hade ofta en kort fast antenn och en lång antenn som vevades ut.
- Junkers Ju52 med fast antenn och pejl-loop


- Släpantenn som rullades ut
  då planet var i luften:


Pejling med kortvågsradio

Filmen "Upp genom luften - En dag med Trafikflyget, 1936" visar pejlingsrutiner, se • Flygfilmer
- Planet begär pejling via sin kv-radio. |  Bromma: pejloperatören och hans loopantenn. |  Resultat sänds till planet, kv-radio, telegrafi.
     

Pejlutrustningen är Telefunken Funkpeiler E 374 N: • Faktablad pdf, från www.cdwandt.org

Förkortningar användes flitigt vid telegrafi: • Q-Koder, Wiki - t.ex.
  QTF? - Min position, från era pejlingar?
  QDM? - Magnetisk kurs till Er?     - Minnesregel: M för "Mage" - enl. Lennart Berns!
  QDR? - Magnetisk bäring från Er? - Minnesregel: R för "Rygg"

En del Q-förkortningar lever kvar för inställning av höjdmätare:
  QNH = Lokalt lufttryck omräknat till havsytans nivå. Höjdmätaren visar då höjd över havet.
  QNE = Standard lufttryck = 1013.25 Millibars = 1 ISA atmosfär. Används för höjdseparering mellan flygnivåer!

De större planen fick på 1930-talen en pejlapparat i planen med loop-antenn ovanpå cockpit.
Den vreds först manuellt till hör-minimum. I slutet av 1930-talet kom ADF Automatic Direction Finder.


Navigering - Luftleder med optiska flygfyrar. Flygkartor. Route-kartor.

I början av 1930-talet anlades luftleder med optiska flygfyrar och hjälplandningsfält. Postverket var pådrivande - man ville ha nattpostflyg ner till Europa för att få övernatt-leverans av post till t.ex. Berlin, London, Paris! - Se mina ca 80 sidor om:
  • Flygfyrar i Norden

- Karta ur Svensk Flygkalender 1938.   - Flygfyr från AGA, hos Tekniska Museet.
 Flygkartor togs fram på 1930-talet.
Även som route-kartor, som rullades fram!
Se mina sidor om:
  • Flygkartor

- FV Routekarta nr 1. Format 29x265cm
  Stockholm-Jönköping-Malmö.
 


Bo Justusson, Stockholm
Kontakt: justusXownit.nu - byt X mot @
Webb: www.justus2.se/flyg

Uppdaterad: 2018-03-06