| • BJ Statistik | • Jordbruk - JR1944 m.m. |

Jordbruket förr - Bilder på redskap m.m. och andel gårdar med dem, enligt JR1944

Jordbruket mekaniserades på 1800-talet och traktoriserades på 1950-talet

Under 1800-talet uppfanns en mängd jordbruksmaskiner som drogs av hästar eller oxar. De kunde massproduceras genom den "industriella revolutionen". Bönderna köpte maskiner som tillverkats i främst England och Sverige.

Maskinerna gjorde att det behövdes färre arbetare i jordbruket, och många flyttade då till städerna eller emigrerade till Amerika. Observera att det största steget vad gäller mekanisering kom redan i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Motorisering genom traktorer började före andra världskriget, men fick riktigt stor omfattning på 1950-talet. År 1944 var maskinerna ännu vanligen hästdragna.

Bilder och Statistik för Allmän blanket - Redskap, Maskiner, Anläggningar, Mark

Redskap. Maskiner. Andel
gårdar, %
Bilder   - Klicka så visas större bild
Plogar
- Plogningen vände om jorden (i tiltor). Bra för växtrötterna, och även ogräsbekämpning.
Harvar
- Harvningen jämnade till marken och bidrog till ogräsbekämpning.
Vältar
- Vältningen krossade jordkokor och slätade till ytan före sådden, och efter sådden för att mylla ned fröna i jorden.

Nästan alla, som hade häst
   
Konstgödselspridare.
Stallgödselspridare
9,1
10.0

  Foto: Häst drar stallgödselspridare.
  Fler fina foton hos Österbyfotografen:
  • Vårbruk med ardennerhästar 2014
  olika redskap - gödselkärra, harv, såmaskin, vält.
 
Radsåningsmaskiner
  - drogs av häst, ersatte manuell sådd
47,2    
Hästhackor
  - för att rensa ogräs i radsådda grödor.
31,3
Potatissättmaskin
Potatisupptagare
  - Sättning av potatis gjordes ofta för hand efter plog eller årder. Bilden visar oxar som dragdjur. Oxar förekom även 1944 (fotot är från ~1920).
1,2
6,5

(ej maskinbilder ännu)

Mjölkningsmaskin
  - bara på större gårdar 1944
10,7
(ej bild ännu)
Skördetröskmaskiner, traktordragna eller självgående. De var mycket sällsynta 1944 - endast på 417 gårdar!

- Stationära tröskverk var vanligare, se nedan
0,1
(ej bild ännu)
Slåttermaskiner (slåtterbalk),
Självavläggare,
Självbindare
  - dessa ersatte den arbetsamma lieslåttern.
63,1
3,4
23,1
   
Hästräfsor på hjul,
Släpräfsor
  - ersatte handräfsande, som krävde många personer.

- Den hopsamlade sädesskörden ska sedan torkas, t.ex. med hässjor, krakstörar, skylar,...
48,3
34,7
 
Tröskverk, stationära!
Ersatte den arbets­krävande slag­tröskningen. De kunde drivas med el, tändkule­motor eller hästvandring.

- Efter tröskning kunde blivande utsäde rensas från ogräsfrön och storlekssorteras med sädesharpa och triör. Ej med i blanketten.
40,5    
Spannmålstork
  - fanns knappt alls 1944
0,1
(ej bild ännu)
Traktorer, vanliga
Traktorer, dragbilar  (epatraktor)
- Bara 7,6%, dvs en gård av 13, hade traktor. Hästar var ännu vanligaste dragkraften!
6,1
1,5
  Traktor Munktell typ 25, 2-cyl tändkule,
  tillverkades 1934-38.
  Bild: Motorplogar o traktorer
Brännoljemotorer (tändkulemotorer)
  - t.ex. för att driva tröskverk.
3,6
El-motorer, mindre än 1 hk
El-motorer, 1-6 hk
El-motorer, mer än 6 hk
  - Anm. elektricitet fanns på 79% av gårdarna.
6,5
18,6
19,2

(ej bild ännu)
Lastbilar
Personbilar
  - bilar var sällsynta på landet 1944!
0,6
2,9

(ej bild ännu)

Anläggningar: Vatten, Avlopp, Elektricitet, Gödselvård, Ensillering

Anläggningar. Andel
gårdar, %
Bilder
Vattenledning i boningshuset
Vattenledning i djurstallarna
Vattenledning, någonstans
  - I hälften av gårdarna hämtades vatten helt manuellt!
Avlopp i boningshuset
29,9
44,6
48,8

31,2
---
Tillgång till elektrisk kraft
  - ännu 1944 hade 21% av gårdarna ingen el.
El  för belysning
El  för drivkraft

El  för matlagning
El  för varmvattenberedning
 
78,8

70,5
41,9

5,4
1,5
 
---
Gödselstad, botten av cement
Gödselstad, annan tät botten
Cementerad urinbrunn
  - För 2/3 förvarades gödseln direkt på marken.
30,0
4,0
14,1
Ensilleringsanläggning
  - Ovanligt 1944, och dagens vita plastbalar var inte ens påtänkta!
3,6 ---

Åkermark, Antal gårdar, Nyodling, Täckdikning.

Åkermark. Gårdar. Areal. Andel. Bilder
Åkermark, total areal
Åkermark på små gårdar, mindre än 2 ha
Åkermark på gårdar med minst 2 ha åker
3 714 644 ha
148 081 ha
3 566 563 ha
---
Gårdar, antal totalt
Små gårdar, mindre än 2 ha åker
Gårdar med 2 ha åker eller mer
  - Antalet gårdar i Sverige hade sitt maximum på 1940-talet.
475 841
179 614
296 227
---
Medelstorlek för gårdar med minst 2 ha åker, år 1944 12,0 ha ---
Jämförelsetal för år 2010 - för gårdar med minst 2 ha åker:
- Antal gårdar
- Åkerareal totalt
- Medelstorlek för gårdar
  - Anm. Det är svårt att jämföra små gårdar, p.g.a. olika definitioner.

67 306
2 632 232 ha
39,1 ha
---
Nyodling, 1938-1944
  - mycket liten omfattning, mest i Norrland.
0,5% ---
Täckdikning, med tegelrör
Täckdikning, annat material
  - övrig åker, 84%, hade öppna diken.

Vid täckdikning görs en dikningsplan
baserad på markens lutning, för att
säkerställa god avrinning.
20,8%
5,4%
 


Källor, länkar

Statistik 1944 och idag
- Jorbruksräkning 1944, SCB - finns på • SCB Historisk statistik.
  • Jordbruksräkning 1944, bok, pdf 32 MB.
- Jordbruksstatistiks Årsbok - finns hos: • Jordbruksverket, JÅ i pdf

Äldre jordbruksmetoder:
Äldre jordbruksredskap och maskiner finns bevarade på många muséer och hembygdsgårdar.
Ibland visar man upp hur de användes:

tugboatlars.se
• Jordbruksmaskiner, äldre bevarade
  Lars har även många andra fina bilder, t.ex. • Södertälje kanal, gamla foton!

Österbyfotografen Björn Söderström:
• Vårbruk med ardennerhästar i Skutskär, 2014 - på gammalt vis
  - visar fler redskap: stallgödselspridare, fjäderharv, radsåningsmaskin, vält.
• Höslåtter med ardennerhäst - slåtterbalk.

Projekt Runeberg:
• "Jordbrukslärans huvudgrunder", J.P. Arrhenius, 1908
  - gammal lärobok, skannad i projekt Runeberg.
• "Lantmannens uppslagsbok", red.H. Juhlin Dannfelt, 1923
  - fackord sorterade A-Ö, skannad i projekt Runeberg.

• Digitaltmuseum - Jordbruksredskap - tusen foton!

• Gammalt tröskverk drivet av hästvandring, Harplinge hembygdsgård

Livet på landet 1914-1945 - Lantbruk i omvandling.
  - Bolinder Munktell film. Youtube video, 19 min, svenskt tal.

Motorplogar och traktorer - många gamla bilder. Webbsida av Anders Häggström.

Kristdala motorsamling, J&J Pihls motorsamling

Pehr Bolin, "Jordbruksbok för pojkar", 1920:
Pehr Bolin (1865-1943) var agronom verksam vid Försöksanstalten på norra Djurgården, Stockholm,
och ledamot av Lantbruksakademin. Se • Pehr Bolin, Wikipedia
  Bilder ur boken visar hur redskap, husdjur, grödor såg ut på 1920-talet. Det mesta var sig likt även 1944!
  Omslag:
  Innehållsförteckning -

Senast uppdaterat 2017-11-11, Bo Justusson, Stockholm
Kontakt: justusXownit.nu ( byt X mot @ )
webbplats: http://www.justus2.se/stat/jordbruk