| • BJ Statistik | • Uppleva städer |

Tätorter, städer, urbanisering - Kartor och statistik

Diagrammet visar att folkmängden i tätorter ökat kraftigt, samma gäller arealer.
  Tre faser kan urskiljas (ref. Svanström):
    1. bondesamhälle - då var städerna handelsplatser och var små!
    2. industrialisering - flyttning från landsbygd till städer, jordbruket mekaniserades.
    3. stabilisering - landsbygd konstant, städer växer p.g.a. immigration o. höga födelsetal.
   

Metoder för tätortsavgränsning vid SCB

Före 1960
Då fanns städer, köpingar, municipalsamhällen och små tätorter i landsbygd. Statistik om dessa togs fram från 1700-talet. Den första folkräkningen baserad på kyrkobokföringen gjordes 1749 av Tabellverket, föregångare till SCB som bildades 1858.

Sammanslagning av kommuner på 1950-talet till "storkommuner" gjorde att det behövdes en särskild avgränsning av tätbebyggelse svarande mot städer, köpingar etc. SCB anställde kulturgeografen Hans Ylander som designade tätortsavgränsning med start år 1960.

Metod 1960-1980
Överlanmätarna inom resp. län använde sina Ajourförda Fastighetskartor skala 1:10 000 och ritade in en gräns längs bebyggelsens ytterkant. Kartkopior skickades till SCB där arealer mättes med planimeter (analogt instrument som utnyttjar Greens formel i planet, som liknar Gauss arealformel för koordinater). Folkmängden beräknades av kommunerna. SCB tog fram statistiken vart 5:e år i samband med folk- och bostadsräkningar (FoB). - Många personer var inblandade! Hans Ylander SCB ledde arbetet.

Metod 1990-2010
År 1985 gjordes ingen FoB eller tätortsavgränsning. SCB beslöt att därefter avgränsa tätorter oavsett folkräkning. Ny metod baserad på GIS togs fram för år 1990, och då var jag med som GIS-expert. Vi använde CFDs byggnadskoordinater och en persondator IBM 386 med färgbildskärm 800x600 px (då SCBs kraftfullaste PC!) och programmet Autocad. Som komplement användes flygbilder i vissa områden. På bildskärmen visades den förra tätortsgränsen och alla byggnadspunkter. Gränsen flyttades ut där nya byggnader tillkommit utanför, således en manuell metod med datorstöd. Folkmängden per tätort beräknades från RTB (Registret över totalbefolkningen) som koordinatsatts via CFDs byggnadspunkter per fastighet. - Avgränsningen gjordes av 1-2 personer och IT/GIS-personer gjorde beräkningarna.

Metod 2015-
Alltmer geodata har blivit tillgängligt via lantmäteriet (CFD fördes in i LMV). Johan Stålnacke m.fl. utvecklade en helautomatisk metod för att skapa tätortsgränser. Man utnyttjar fastighetsgränser, byggnadsdata, befolkningsdata med koordinater m.m. Viss kontroll behövs i efterhand. Metodrapport finns på SCB Tätorter-sida.
 

Kartor som visar städers tillväxt

• Tätortsexpansion 1860 - 2010 för 40 stora tätorter

• Städer 1860-talet - Stadskartor av Gustaf Ljunggren

• Städer 1930-talet - Generalstabskartor för 38 st.

 
Länkar - öppnas i ny flik

• Urbanisering - från land till stad, av Stefan Svanström, SCB, 2015:96.   (• pdf-kopia)
  - Beskriver de tre faser, som nämns ovan.
  • Dagens urbanisering – inte på landsbygdens bekostnad, Stefan Svanström, SCB, 2015:124
 
• Urbanisering och tätortsutveckling i Sverige, av Hans Ylander, SCB, 1993, pdf
  - ingår i "Markanvändningen i Sverige", andra utgåvan, publicerad 1993.

    - Hans Ylander byggde upp modern tätortsavgränsning på SCB år 1960.
    Sammanslagningen av städer, köpingar och landsortskommuner gjorde
    att det då behövdes ny statistik om "tätorter".
    - År 1990 infördes GIS-teknik, och då var jag med!

• SCB Tätorter; arealer, befolkning - statistik, geodata, artiklar.

• Urbanisering, Wikipedia

• Kartografiska sällskapet, tidskrift: Kart & Bildteknik
  Artiklar som inspirerade till layouten på min sida • "Att uppleva städer...":
  - Janos Szegö, "Klassificera, analysera och uppleva kartor",
      del 1-5 i nr 3/2016, 4/2016, 1/2017, 3/2017, 4/2017.

Sidan uppdaterad: 2018-01-01, Bo Justussson, Stockholm
Kontakt: justusXownit.nu - byt X mot @
Webb: www.justus2.se/stat