Navigering skedde med NDB-fyrar ihop med ADF i planen, samt talfyrar och markpejl.
För nattjaken fanns radar för målsökning, navigering, landning - men bara på en flottilj, F1.
Navfyr NDB oriktad ra-fyr.
Civil NDB i Grebbestad - mast, hus och
SATT RFS rörsändare, 1950-talet.
Foto Bertil Bengtsson.
 |
Navfyr NDB oriktad ra-fyr
Tidigaste typen av radiofyr. Sänder på MF-frekvenser (MV,GV).
Före VK2 använde flygplanen vanligen en utvändig, vridbar loopantenn. Efter VK2 kom spolantenner och ADF, t.ex. i Tunnan.
Piloten får riktning till fyren relativt planets färdriktning, men inte bäring (vinkel från Norr) eller avstånd.
- NDB finns angiven på alla flottiljer och även på övningsflygfälten Boden, Hagshult, Kiruna, Rommehed.
- NDB användes vid navigering och som anflygningsfyr vid Instrumentlandning för Tunnan
(Lansen/Draken använde Anita) se kartor under:
• A. Flottiljflygplatser
|
VRB Talfyr 301
 |
VRB Talfyr 301
Fyren sänder en riktad signal där bäring från fyren talas av en röst,
med 20-graders intervall, ex "ETTA NOLLA, ETTA TVÅA" för 100°, 120°.
I flygplanen behövs bara VHF-radio.
- VRB talfyr anges på kartor för F4, F5 (41km NO), F7, F8, F14, F15, F21.
Min bror Sverker har berättat att talfyren NO om F5 användes vid skolflygning med Sk60 på 1970-talet.
|
29 Tunnan elektronik: Radiopejl Frp-3
A29 Tunnan med 14.5 cm raketer
Elektronik i Tunnan var endast komradio (VHF) och radiopejl. Pejlen Frp-3 bestod av apparatlåda (se AEF),
pejlantenn (spole), manöverlåda (till höger i cockpit), visarenhet (under huvudinstrumenten i cockpit).
Foton t.h. från:
• AEF om Frp-3, med mer fakta
|
29 Tunnan: Radiopejl Frp-3
Antennram (spole) med vridmotor
Frp-3, Manöverenhet
|
29 Tunnan: Radiopejl Frp-3
Visare, foto Bo Ju på AGA-museet.
Frp-3 tillverkades av AGA, på licens från Bendix, USA.
Visare o. manöverenhet i 29 cockpit
|
Mosquito/Venom för nattjakt
För nattjakt krävdes radar i flygplanen. Först J30 Mosquito, sedan J33 Vampire.
Endast på en flottilj, F1 Västerås.
De hade också navigationsutrustning för natt och dåligt väder.
Och radarhjälp för landning.
PN-51 Eureka i J30 Mosquito och PN-53 i J33 Venom.
Ersattes av J32B Lansen 1958-1960.
|
VDF - UK Pejl - Fmrp-5
Fmrp5 Antenn,vridratt,mikrofon,apparatskåp
 |
VDF - UK Pejl - Fmrp-5
Markpejl på VHF-frekvens (UK). Fanns bl.a. i trafikledartornet.
Piloten anropade tornet (VHF) för att få pejling.
Trafikledaren vred antennen och avläste bäringen till planet, och meddelade per radio.
Pejlen fanns även transportabel.
• AEF Markradiopejl Fmrp-5, pdf
VDF Markpejl fanns på alla flottiljer och på CVA, Bunge, Kiruna, Rommehed.
|
Landningsradar PAR - CE-71
 |
Landningsradar PAR - CE-71
Inflygningsradar CE-71 fanns på F1, för nattjakt. Operatören meddelade piloten via radio
om kurs, höjd, avstånd. (på F8?)
- PAR anges på kartor för F1, F8.
• AEF om Landningsradar CE-71
|
EUR Radarfyr - PN-51, PN-60 Anita
|
EUR Radarfyr - PN-51, PN-60 Anita
Första radarfyr var PN-51 Eureka, följd av PN-60 Anita.
De gav avstånd och riktning till fyren, via särskild utrustning i flygplanen (PN-50).
Avstånd via frågepuls-svarspuls där tidsdiff gav avstånd ("radar"), liknar civila DME.
Riktning via mottagning i två antenner på planet och mäta fasskillnader, se ref. för mer info. (Senare även bäring?)
• AEF Radarfyr, Anita, Eureka, pdf
- EUR radarfyr anges på kartor för F1, F2, F7, F11, F15, F17, F21.
|
BABS Beam Approach Beacon System
PN-51, PN-52 Barbro
Riktantenner mynnar i fyrkanterna upp t.h. Antennerna ovan taket är sektoravgränsare.
|
BABS - PN-51, PN-52 Barbro
Barbro var landningshjälpmedel som gav avvikelse i sidled från landningslinjen och avstånd
(höjd bara via barometrisk höjdmätare). Fyren placerades intill landningsbanan.
• AEF om PN-52 Landningsfyr
- BABS anges på kartor för F1, F3, F4, F5, F6, F7, F8, F9, F10.
Anm. F21 hade ILS. |
Lansen, Draken: PN-50
A32 Lansen med sjömålsrobot Rb04
Nav.radar PN-50, komponenter
Jämför med GPS-mottagare som använder liknande metoder för avståndsberäkning,
och som med mikroprocessorer idag får plats i en mobiltelefon!
• Allväderjaktplanet J32B Lansen från baksits, aef, pdf
|
Lansen avionik
Lansen hade omfattande elektronik. Byggd på elektronrör, flera hundra!
Flygradio Fr-12 (VHF), spaningsradar PS-43, radarhöjdmätare PH-11 (för lågflygning, 10-200m),
identifiering (IK) för egen radar PN-794, radarvarnare F9/5,
nav.radar PN-50 för navigering o. instrumentlandning, sjömålsrobot Rb 04.
Reflexsikte S-5A, bombsikte BT-91C.
Lansen navigerade mot målet med spaningsradarn, och åter mot hembasen med
PN-50, som hade två moder:
1. Navigering mot radarfyr
PN-51/PN-60 Anita.
2. Instrumentlandning med
radiofyr PN-51/PN-52/PN55 Barbro.
Visning för piloten i Navigeringsinstrumentet, NI.
Ref.
- SFI A32A, Speciell FörarInstruktion A32A. CD-skiva köpt hos
• SFF.
• AEF om Lansens avionik
• AEF om Nav.radar PN-50
• FHT om PN-50
• FHT Om PN-59
|
PN-50, foton FV-museum
Manöverlåda för piloten i A32A och J32:
T.v. Manöverlåda för navigatör i A32A.
T.h. Manöverlåda i J35A (AEF-foto). Olika form, likartade knappar.
J35 senare versioner hade PN-59, med lite annorlunda manöverlåda.
|
PN-50, foton FV-museum
PN-50 Navigeringsinstrument (NI) med
avstånd(km) och nedtill pil för anflyg/homer eller läge i sidled vid landning.
Pilen "är" flygplanet, mittpunkt i skalan "är" rr-fyren:
Katodstrålerör för navigatören i A32, satt intill radarindikatorn.
Visade med svep riktning + avstånd till Anita-fyr.
- Framtill ett förstoringsglas, bildskärmen var bara 1 tum!
• FV Museums bilder: Sökning med "Lansen radar" på digitaltmuseum.se
|
CRDF - Automatpejl Fmrp-6
Roterande antenn. Operatörkonsol.
 |
CRDF - Automatpejl 405 Fmrp-6
Riktantennen roterade med ett varv på tre sekunder.
Vid pejling mot planets VHF-sändare visades
en lob på oscilloskopets skärm och en mittlinje som avlästes mot en gradskala.
Operatören meddelade bäringen per radio.
Fmrp6 hade hög noggrannhet ±1,5°,
bättre än Fmrp5. -
Fanns även transportabel.
• AEF om Markradiopejl Fmrp-6
CRDF fanns på F1,F4,F6,F7,F8,F9,F10 och Hagshult.
Markerade "rdostn" i förteckningarna.
|
STRIL 60 - Jaktprofil J35A
1. radar ser mål
2. radarjaktledare
3. flygplan startar
4. leds rätt av rrjal |
5. planets radar ser målet
6. robot mot målet
7. återflyg-kurs + Anita
8. landning, Barbro |
|
Draken och STRIL-60
Draken leddes mot målet av radarjaktledare, och planet hade egen radar för slutliga anfallet.
Vid återfärd till flygbas användes radarfyr PN-60 Anita, och landning
kunde ske dag- och natt och i dåligt väder med PN-52 Barbro.
I Draken fanns PN-59 för kontakt med Anita- och Barbro-systemen.
Mer om detta se AEF m.fl.
• AEF om J35-jaktuppdrag i STRIL 60
Beskriver användning!
• AEF om STRIL 60 (en av flera)
• Wikipedia om STRIL 60
I senare J35-versioner fanns PN-59 som även kunde visa avvikelse i höjd.
Gjordes med korsvisare i Horisontindikatorn (bara J35A?),
eller med kors i Styrindikatorn (framför radarindikatorn). (KOLLA+BILDER!)
|
| |
|
|
Flygsimulator med PN-59
• Bookmark Simulations - J35 för FSX
• J35 för FSX, Manual - läsvärd!
• SFI för J35F hos NovelAir
|
