• Radiofyrar Adcock-pejl
2019-09-12 Nytt: Även Jönköping hade Adcock-pejl, ca 1941-1950, se
• Jönköpings gamla flygplats
2013-09-10 Nytt: Modern VHF/UHF-pejl quasi (pseudo) doppler.
2013-08-15 Nytt: Diagram för Adcock-antenn och Goniometer.
De vanliga pejlantennerna av typ loop och ramantenn har nackdelen att
ge felindikationer på nätter genom att radiovågorna reflekteras i jonosfären.
Man utvecklade på 1930-talet adcockpejl, som består av fyra lodräta antenner
kopplade parvis, och med avläsning via en vridbar spole, s.k. goniometer.
Adcockpejl infördes vid de större svenska flygplatserna. Här nedan några bilder och kartor.
Jag hittade några bilder från Norrköping i en artikel i tidskriften
Electrical Communication 1938, länk se nedan. Mottagare och betjäningsapparat för adcockpejl. Karta över Norrköping flygplats innan den långa banan anlades, ur Svensk Flygkalender 1938. Man ser antennerna NV om hangaren. |
Principskisser på hur adcock-antenner
kan placeras en bit ifrån stationen. (Adcock system aerials/antennas and central receiver) Adcock-antenn, bild från Wikipedia Att adcock-pejlar är mindre känsliga för de radiovågor som speglas i jonosfären kan grovt förklaras med att bara de vågor som träffar båda motsatta antennerna ger effekt. Och det gör att bara relativt flacka vågor tas emot. |
De fem adcock-antennerna i Norrköping, 1938. De fyra motstående för riktning. Den femte i mitten för rätt 180°-bestäming och ra-kontakt med planen (?). |
|
Adcock-antenn - Kopplingsdiagram Fig.3 ur Adcock's patentansökan 1919, via Wikipedia. Rött visar aktiva antenndelarna. |
Goniometer - bilden visar dock koppling till en ramantenn. Operatören vred den inre spolen till minimum (eller max) för mottagen signal från planen. Inkoppling av en femte antenn gav möjlighet till rätt 180°-bestämning. Bild ur FV Navhandbok via AEF, länk nedan. |
Karta Man ser antennerna i vattnet öster om banorna, söder om lilla holmen.
Karta från Svensk Flygkalender 1948. Bertil Bengtsson berättar (länk nedan): "Till denna långvågspejl var kopplat en s.k. Adcock pejlantenn, den bestod av fyra höga trästolpar som stod ute i viken vid Karholmen. Sedan gick det fyra grova stålarmerade koaxialkablar in till pejlmottagaren. Jag fick följa med en televerksreparatör en gång när masterna skulle målas, vi fick ro ut i en roddbåt för att komma åt masterna. Det var naturligtvis under sommaren som detta arbete gjordes." Torslanda fick MDF Adcockpejl 1938, på långvåg 333 kHz(?). Bild Operatören Karl Lennart Johansson vid pejlmottagare och radiostation. | |
Flygfoto över Torslanda från 2008 Längst ner till höger syns fortfarande rester av fundamenten till adcock-masterna i vattnet. Flygplatsen lades ner 1977! Foto hämtat från lae.blogg.se, länk nedan. |
Karta från Svensk Flygkalender 1948.
Adcock antennas 400 m norr om kontrolltornet.
Modern VHF/UHF-radiopejl av typ quasi doppler eller pseudo doppler,
bygger på "roterande" antenn. Rotationen görs digitalt runt de fasta antennelementen i cirkelform.
Eftersom våglängden är mycket kort så kan antennelementen vara mycket mindre än för adcock-pejlarna
ovan som var för långvåg (gränsvåg).
Bromma VHF/UHF-pejl Den står på höjden strax söder om trafikledartornet. - Foto 2011 Bo Ju. |
Pejl från Audor Communications
Model VU-360 VHF/UHF Direction Finder. Bra bilder från Internet av pejlens delar: 1. The Antenna Unit: 3. Central Display and Control Unit: |
2. DF Main Unit, receiver + processor |
|
4. Touchscreen Display and Control Unit
|
Bo Justusson, Stockholm
Kontakt: justusXownit.nu - byt X mot @
Webb: justus.ownit.nu/flyg
Uppdaterad: 2013-09-10