Behov av luftfartsleder
Luftfartens stora fördelar gentemot andra
kommunikationsmedel bero till icke oväsentlig
del på att den är oberoende av vägar och
farleder i egentlig mening. Kraven på största
möjliga trafiksäkerhet nödvändiggöra
emellertid, att de färdvägar, som användas för reguljär
luftfart, äro utrustade med vissa
säkerhetsanordningar för att trygga och underlätta
flygplanens färd mellan huvudstationerna. Dessa
anordningar, som med ett ord bruka benämnas
markorganisationen, bestå av hjälpflygplatser,
optiska signalanordningar (flygfyrar),
väderlekstjänst och radiotjänst. |
Landflygplan valdes
De allmänna förutsättningarna för
anordnandet av en luftfartsled bero givetvis på om
land- eller sjöflygplan skola komma till
användning. Den driftsäkerhet, som utmärker de
moderna flygmotorerna, har haft till följd, att
de flermotoriga landflygplanen på grund av sin
i förhållande till sjöflygplanen bättre
transportekonomi kommit att dominera inom europeisk
luftfart.
När sålunda den svenska riksdagen 1930
beslöt utredning angående utbyggnad av
inhemska luftfartsleder förutsattes, att dessa
skulle komma att trafikeras med landflygplan.
|
Bild 1. Översiktskarta för luftfarten i södra Sverige. Flygfyrar: 1 Södertälje. 2 Gnesta.
3 Lid. 4 Stigtomta. 5 Ålberga. 6 Krokek. 7 Norrköping. 8 Norsholm. 9 Gerstorp.
10 Högby. 11 Hästholmen. 12 Visingsö. 13 Jönköping. 14 Lerås. 15 Hagshult.
16 Värnamo. 17 Feringe. 18 Åsen. 19 Beterås. 20 Markaryd. 21 Gökatorpet.
22 Perstorp. 23 Gellaberg. 24 Trollenäs. 25 Lund.
- Det förbjudna området sydöst om Norrköping
har tillkommit till skydd för säljakten i Harstena skärgård.
Nattpostflyg
Den största fördel den inhemska luftfarten
ansågs komma att medföra var den avsevärda
tidsbesparing, som skulle ernås genom att
posten nattetid kunde befordras med flygplan från
landets större städer till Berlin, Paris och
London. Vid utrustningen av luftfartsleder på den
europeiska såväl som på den amerikanska
kontinenten hade man bestämt sig för att anordna
hjälpflygplatser på var femte mil. Med hänsyn
till det svenska landskapets topografi, som
erbjuder relativt få naturliga landningsplatser
för landflygplan, ansågs denna princip
även böra tillämpas vid utbyggandet av de svenska
luftfartslederna. |
Prioriterade luftleder
De leder, som i första hand blevo föremål för
rekognosceringar och kostnadsberäkningar, voro
Stockholm-Malmö och svenska delen av
sträckan Oslo-Göteborg-Malmö. De vid flera tidigare
tillfällen gjorda undersökningarna, vilka bland annat
utförts av Svenska aero-nautiska sällskapet, numera
Kungl. Svenska aeroklubben, redan 1917, upptogos
nu på nytt men med förändrade utgångspunkter av Svenska
luftfartsförbundet med ekonomiskt bidrag från
staten och svenska industriföretag. |
Bild 2. Stockholms flygplats vid Bromma.
Huvudstationen för de svenska flyglederna.
 |
Riksdagsbeslut 1932
Undersökningarna resulterade i en plan, som
framlades för 1932 års riksdag och som i stort
sett antogs för ledernas utbyggnad. Sålunda
skulle man omedelbart börja bygga
hjälpflygplatser på var tionde mil, vilket snarast möjligt
skulle skapa gynnsammare förutsättningar för
den nattpostflygning mellan Stockholm och
London, som sedan år 1928 på försök uppehölls
under sommarmånaderna av generalpoststyrelsen
och a.-b. Aerotransport. |
Reservarbeten
Flygplatsernas
iordningställande utfördes såsom reservarbeten
genom statens arbetslöshets-kommission.
Nästföljande år, 1933, beslöts, att även de i andra
utbyggnadsstadiet ingående hjälpflygplatserna
skulle komma till utförande. Under 1938 ha
arbetena med iordningställandet av dessa
flygplatser i det närmaste avslutats. Mellan
Stockholm och Malmö finnas nu sålunda, utom de
kommunala flygplatserna vid Norrköping och
Jönköping, nio hjälpflygplatser och mellan
norska gränsen och Göteborg tre. Mellan
Göteborg och Malmö finnas kommunala flygplatser
vid Varberg och Halmstad. |
Flygfyrar
Samtidigt med att
flygplatserna utbyggts, ha flygfyrar
upprättats utefter lederna
och flygplatserna utrustats
med belysningsanordningar.
Flygfyrarna äro placerade på
ett inbördes avstånd av 20-30 km,
och de 25 flygfyrarna
mellan Stockholm och Malmö
bilda sålunda en
sammanhängande fyrled. Efter
ingående prov med olika typer
av flygfyrar utvaldes en av
Svenska a.-b. Gasaccumulator
(AGA) speciellt konstruerad
typ. Fyren har en ljusstyrka
av 2 mill. normalljus, vilket ger en räckvidd
av 60-70 km i klar sikt. |
Belysning
Hjälpflygplatserna ha försetts med
nödvändiga belysningsanordningar för landning under
mörker. Utefter flygplatsernas gränser finnas
därför gula gränsljus med jämna mellanrum,
röda ljus på hindren i flygplatsernas
omgivningar samt belysta vindriktningsvisare. De
stora flygplatserna vid Stockholm, Göteborg
och Malmö, som regelbundet användas för
starter och landningar under mörker, ha även
flodljusanläggningar, som upplysa fältytan. |
Bild 3. Hjälpflygplats vid Feringe, söder om Värnamo. Ödemark
förvandlad till jämn gräsmatta.
 |
Radiotekniken
Ett av de förnämsta hjälpmedlen för
luftfarten utgör dock radiotekniken. Man torde utan
överdrift kunna säga, att den säkerhet och
regularitet, som utmärker den moderna
luftfarten, vore otänkbar utan detta hjälpmedel.
Utom vid ovannämnda stora flygplatser finnas
radiostationer vid flygplatserna i Jönköping och
Norrköping. Genom pejling av ett flygplan från
två eller flera av dessa stationer kan dess
position alltid bestämmas. Genom radion erhåller
dessutom föraren kännedom om
väderleksförhållandena på flygplatserna och
utefter luftfartsleden. |
Pejlutrustning
Större trafikflygplan äro dessutom
utrustade med pejlapparater ombord, genom
vilka flygplanets läge kan bestämmas i
förhållande till radiostationerna på marken, t.ex. en
vanlig rundradiostation. Den stora
rundradiostationen vid Spånga utanför Stockholm
användes sålunda ofta såsom fyr för det från
London hemvändande flygplanet. När
flygplanet kommer i närheten av flygplatsen och
denna icke är synlig på grund av låga moln
eller dimma, sättes en speciell
radiolandnings-fyr omedelbart intill flygplatsen i funktion.
Den anger för föraren lämpligaste
inflygnings-riktning för molngenomgång och landning. |
Meteorologi
Under de senare åren har tillvägagångssättet
vid flygningarnas genomförande radikalt
förändrats. Tidigare var man vid dåligt väder
och lågt gående moln tvungen att framföra
flygplanen under molnen, vilket, utom att
medföra risker för sammanstötning med höga
hinder, gjorde flygningen orolig och obehaglig
för passagerarna. De moderna flygmotorerna
och flygplanens instrumentutrustning
möjliggöra numera flygning på stor höjd utan
marksikt. De flesta flygningar genomföras därför
numera på 2 000-3 000 meters höjd och i regel
ovanför molnen. Dessa förändrade
förhållanden ha emellertid ställt ökade krav på
väderlekstjänsten. De vid flygplatserna anställda
meteorologerna måste kunna lämna förarna
uppgift om lämpligaste flygvägar och flyghöjd
samt varna för riskfyllda situationer, såsom
svårare oväder, dimma och risk för isbildning.
|
Radio-sonder
Kännedom om tillståndet i de högre luftlagren
är därför av särskilt intresse.
Det förnämsta hjälpmedlet härför utgöres av de s.k.
radio-sonderna, d.v.s. ballonger med ett sinnrikt
system av automatiska radiosändare.
Radio-sonderna uppsändas regelbundet från
flygplatserna, och genom att avlyssna radiosändarna
kan man erhålla uppgift på luftens fuktighet
och temperatur. Vid vissa tillfällen ha
radio-sonderna nått en höjd av 35 000 m. Iordning-
ställandet av flygplatserna samt
luftfartsledernas tekniska utrustning ha dragit en kostnad
av omkring 20 mill. kr. Driften och
underhållet av hjälpflygplatser och fyrleder
omhänderhavas av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen i egenskap av luftsfartsmyndighet.
Meteorologisk-hydrografiska anstalten svarar för
den löpande väderlekstjänsten och
telegrafstyrelsen för radiotjänsten. |
Slutord
De svenska luftfartsledernas organisation
innefattar den modernaste utrustning, som för
närvarande står att erhålla inom såväl
belysningstekniken som radiotekniken och
meteorologien. Luftfartslederna tjäna i första hand den
civila luftfarten, men de utgöra givetvis en
värdefull tillgång även för landets
försvarsväsen. Deras vidare utbyggnad, särskilt inom
Norrland, torde inom en nära framtid bli
aktuell.
/ Gösta Sundén.
|
|
