• Flygfyrar Sv-Fi • Teknik Maskinhus, tändkulemotor
Det fanns ingen elkabel till skärgårdsöarna Kumlinge i Åland och Perkala
i Finland, när fyrarna byggdes runt 1937.
Man använde då tändkulemotorer kopplade till generatorer för att
producera el till fyrarnas lampor (55 V, 1500 W) och rotationsmotorer.
På Kumlinge har Lauri Åkerblom ett bildprojekt där han skannat nästan
alla gamla foton som finns i gårdarna på ön. Flygfyren finns med på ett 20-tal bilder.
Helt unikt är fotot nedan som är inifrån maskinhuset till fyren. Motorerna är två
Skandia 21S tändkulemotorer med generatorer.
Se även: • Fyr F03 Kumlinge.
NY Länk Juni 2017:
Mistluren på Kobba klintar drevs också med motor och generator
Vad är vad på bilden?
Östen Runelind, L.Laurin, skrev och berättade att den lilla tanken bör vara en smörjoljetank,
ty röret från den går till oljepumpen, av fabrikat ÅSSA (se bilder längre ner). Han tillägger att den
mellanstora tanken kan vara för oljerening och största tanken för bränsle.
Jag gissar att mellanstora tanken är för bränsle (rymmer nog 150-200 liter!) och största tunnan för kylning.
- Någon som vet mer?
| Foto från Lauri Åkerblom. Texter inlagda av Bo Ju, synpunkter mottages tacksamt. Klicka för lite större bild. | |
|
|
|
Tändkulemotorn var en tidig typ av explosionsmotor. Den är lite enklare
än Otto-motorn (bensinmotor) och Diesel-motorn, genom att de varken har tändsystem
(generator, tändspole, fördelare, tändstift) eller
styrda ventiler (kamaxel, ventilfästen, ventiler).
De tillverkades i stort antal under 1900-talets början
i många fabriker, t.ex. Pythagoras i Norrtälje (se flygfyr 143!)
och Skandiaverken i Lysekil (fiskebåtsmotorer!).
De är två-taktsmotorer där tändning av bränslet sker i en glödande het kula ovanpå cylindern.
Kylning var viktig och cylindern skulle vara kall och tändkulan het - den värmdes med blåslampa före start.
Delar som ej är med på ritningarna nedan är bränslepump med regulator, vattenpump, svänghjul (se längre ner!).
 |
T.v. Takt 1. När kolven rör sig uppåt så pressas luft-bränsle-blandningen ihop i den
glödande tändkulan 1 och exploderar. Trycket pressar kolven 2 och vevstaken 4 nedåt.
Bränslet har matats in med en pump via 3.
Under kolvens uppgång sögs luft in i vevhuset via luftventil 6. T.h. Takt 2. När kolven nått längst ner så kan avgaserna gå ut via öppningen (avgasporten) 8 till ljuddämpare och avgasrör 9. Samtidigt har inluften i vevhuset pressats samman och går nu via spolluftskanalen 7 upp ovanför kolven. Det finns en enkel backventil på inloppet 6. Vevaxeln 5 har en balansvikt. Och utvändigt på axeln finns ett tungt svänghjul. Kraften överförs via remskivor eller direkt. För flygfyren direkt till en generator. Grundbild från Wikipedia, bearbetad av Bo Ju. Animering, gif: • tandkulan.com/motor.htm • Gif-bilden |
 |
Det finns många bilder och videor på Internet om tändkulemotorer - sök med ordet på t.ex. Google.se!
Här en video på Youtube med samma typ av motor Skandia 21S och generator som fanns på Kumlinge!
Man hör att den har högre varvtal än många andra tändkulemotorer, vilket behövdes för generatorn.
•
Klicka för video inspelad av hotbulbman, Mats Frisk, Stockholm
Motortyp 21 från 1920 var lättare och hade högre varvtal än tidigare tändkulemotorer.
Den hade kullager i ramlagren och rullager i vevlagret.
Modeller 21A och 21B var för båtar,
21S var stationär, och om med generator: KKG.
- Vikt 160 - 220 kg beroende på utförande, därav svänghjulet ca 50 kg.
- Cylinderdiameter 120 mm och slaglängd 90 mm.
- Effekt 4/5 hkr vid 800/1000 varv/min.
- Bränsleförbrukning 290 gram per hkr/timme.
Flygfyren var således en 21S med KKG, och dess 2-3 kW drog 1-1.5 liter/tim, 10-15 liter/natt.
Bild på Skandia 21 båtmotor, foto från LLaurin.se
|
Detaljbilder: Bränslepump och regulator, och rör till brännkammaren. 
|
Smörjoljepump fabrikat ÅSSA. 
|
Bo Justusson, Stockholm
Kontakt: justusXownit.nu - byt X mot @
Uppdaterad: 2017-06-08