- Stiliga uniformer och fina bilar för officerarna, men enkla jackor och cyklar för soldaterna...
• Flygfyrar Danmark ⇓ nästa fyr | ⇑ till Sverige | Fyr DK01 Amager Syd, Kongelund
Först längst i söder, vid Kongelunds fort - WGS84: N 55° 33.804', E 12° 34.060' decimal: 55.56340, 12.56766
År 1951 flyttad 3 km åt nordost, till Ullerup - WGS84: N 55° 35.000', E 12° 36.110' decimal: 55.58333, 12.60184
(se nästa sida!)
Tack till Dines Bogø för fakta och bilder, länk till hans historiska webbplats finns nedan.
Några danska termer: luftfyr, lysfyr, flyv, postflyv, nattflyv, kort, søkort,... (se Flygled-sidan).
Fotot nedan är från en inspektion år 1939 av det moderniserade Kongelund fort på södra spetsen av Amager.
I bakgrunden ser man flygfyren vid Kalvebodvej vid infarten till fortet. Det är Dines Bogø som hittat det fina kortet,
se hans webbsida:
• "En luftfyr på Amager"
- Stiliga uniformer och fina bilar för officerarna, men enkla jackor och cyklar för soldaterna...
Översiktskartor från Google Maps:
Detaljkartor t.v. Målebordsblade 1928-1945, Kort- & Matrikelstyrelsen. T.h. Google Maps.
1=Fyren,
Sjökort över Södra Öresund, utsnitt Amager Syd. uppdaterat till 1964, grundkarta 1934.
År 1964 finns en ljusfyr vid Ullerup, Aero, och i sydväst finns en radiofyr, RC Radio beacon Circulating.
Men ljusfyren längst i sydväst är borttagen.
Anm. På ett annat sjökort uppdaterat till 1979 så är även Aero-fyren vid Ullerup borta.
Nedan äldre sjökort, flygfyren vid södra stranden.
T.v. Flygfoto från 1950 där man kan se flygfyrens skugga på marken.
T.h. En trupp soldater på väg in i fortet, 1940-41. Fyren skymtar till vänster.
Båda fotona är hämtade från Dines Bogø webbplats, länk nedan. De är här beskurna för att framhäva flygfyren.
Det skulle vara trevligt att få en än mer detaljerad scanning av bilderna! Bl.a. för att se om fyrmasten var av trä eller stål.
Detta vackra foto av Kongelunds fort är troligen taget uppifrån flygfyren!
Foto ca 1942, från Dines Bogø innehållsrika webbplats.
På vakt i tornet en vinterdag 1949 (på danska)
Dines Bogø: "En historie fra det virkelig liv, som jeg ved et filfælde fik.
I februar 1949 blev der på Sydamager afholdt en større øvelse, hvor der
deltog mandskab fra Marinen, herunder Kystartilleriet.
Kystartillerist 323 fra Dragør Fort var beordret til Kongelundsfortet, hvor
han oppe i luftfyret skulle observere "fjendens bevægelser i Øresund". Han
sad i lang tid på en lille platform lige under selve lygtehuset.
Det var bidende koldt. Han var gennemfrossen og husker, at der var en "indvendig
trappe", som han skulle ned ad, men han var næsten helt følelsesløs i benene
og troede aldrig, at han nogensinde kom ned igen."
Vid flera tillfällen har fartyg tagit fel på flygfyr och sjöfyr och gått på grund.
Här utdrag ur rapporter "DANSK SØULYKKE-STATISTIK" för år 1938 och 1962.
(på danska)
DANSK SØULYKKE-STATISTIK 1938. UDGIVET AF
MINISTERIET FOR HANDEL, INDUSTRI OG SØFART
- - sid 10 - -
"32. M/Gl. Axel af København, 194 Reg. T. Br. Bygget 1916 af Staal.
Paa Rejse fra Stettin til Sandefjord med Kul.
Grundstødt d. 16/1 38 ved Amagers S.-Kyst.
Strandingsindberetning dat. 17/1 38. Søforhør i København d. 24/2 38.
Kl. 1910 havdes Falsterborev F. S. tværs i en gisset Afstand af 1 Sm., Log 102.
Kursen ændredes derpaa fra dev. NNV. til dev. N.
Det blæste en SSV.-lig Kuling, og Vejret var diset.
Kl. 2015 passeredes Skanør i en gisset Afstand af 3 1/2 Sm., Log 108,5.
Kort Tid efter saas forude et Fyr, som blev antaget for Drogden Fyr,
men som senere viste sig at være Amager S. Luftfyr.
Der styredes ret paa Fyret, og Kl. 2130 tog A. Grunden ved Aflandshage og blev staaende.
D. 19/1 Kl. 12 kom Skibet flot ved Hjælp af en Bjergningsdamper,
efter at en Del af Ladningen var lægtret.
Anm. Aarsagen til Grundstødningen fremgaar af det ovenfor anførte."
- - - -
- - 1938 forts, sid 17 - -
"76. M/Tj. Duen af Hasseris, 96 Reg. T. Br. Bygget 1906 af Staal.
Paa Rejse fra Næstved til København i Ballast.
Grundstødt d. 15/1 38 ved Amagers S.-Kyst.
Strandingsindberetning dat, 15/1 38. Søforhør i København d. 27/1 38.
D. 14/1 Kl. 2315 passerede D. i let Taage Møens Fyr. Derfra styredes misv. N.3/4 Ø.
D. 15/1 Kl. 400 lettede Taagen noget, og Stevns Fyr samt Falsterborev F.S. kom i Sigte.
D. skønnedes at være nærmest Fyrskibet. Kl. 530 saas 2 Streger om Stb. glimtvis et Fyr,
der blev antaget for Falsterbo Fyr, men som senere viste sig at være Drogden Fyr,
og Kursen blev ændret til misv. N.t.V.
Kl. 605 saas 1 Streg om Bb. et hvid Fyr, som blev antaget for Drogden Fyr;
men som senere viste sig at være Amager S. Luftfyr.
Kl. 620 tog D. Grunden ved Aflandshage og blev staaende.
D. 20/1 Kl. ca. 1300 kom Skibet flot ved Hjælp af en Bjergningsdamper.
Anm. 1. Ministeriet maa antage, at Grundstødningen skyldes, at der
ved Navigeringen ikke er udvist fornøden Agtpaagivenhed.
Anm. 2. D.s Fører har under 3/1 39 vedtaget en Statskassen tilfaldende Bode af 100 Kr.,
subsidiært 10 Dages Hæfte, for ved skødesløs Navigering at have foranlediget Grundstødningen.
- - - -
DANSK SØULYKKE-STATISTIK 1962.
UDGIVET AF HANDELSMINISTERIET
- - sid 9 - -
"32. SM. MARSTAL af Marstal, 53 B.R.T. Bygget 1923 af eg.
På rejse fra København til Marstal med stykgods.
Grundstødt d. 15. feb. ved Amagers S.-kyst. (83)
Rapport fra statens skibstilsyn dat. 22. feb. Søforklaring i Marstal d. 21. feb.
Kl. 1945 passerede M. Drogden fyr under en frisk S.-lig brise med N.-gående strøm styrende 200°.
Ca. 2 1/2 time senere friskede vinden til storm med svære snebyger.
Kl. 2215 ændredes kursen til 30° i den hensigt at sejle tilbage til København.
Kl. ca. 2345 sås tæt om bb. et fyr, som viste sig at være Ullerup luftfyr,
men straks efter tog M. grunden ved Aulandshage.
D. 17. feb. kl. 0800 kom skibet flot ved egen hjælp.
Anm. Ministeriet må antage, at grundstødningen skyldes vejrforholdene."
- - - -
Flera personer minns flygfyrarna på Amager:
› Om fyrtårnet - Renee på Amager
Där finns teckning och ett foto.
Uppdaterad: 2014-07-24, Bo Justusson, Stockholm,
Kontakt: justusXownit.nu - byt X mot @.