• Radiofyrar • NDB Grebbestad bevarad | Dick Johanssons berättelse
Den 26/12 2019 fick Tanums Hembygdsförening ett brev från Lars Hallin på radiomuseet i Göteborg där han berättade att i flygledartornet på Landvetters flygplats står sedan ca 40 år tillbaka en radiofyr som sedan andra världskriget stått i Grebbestad och bl.a. ledsagat kurirflygarna mellan Bromma och Skottland, men nu måste den bort. Det var Lars gamle vän och före detta radiotekniker Bertil Bengtsson som vädjat till Lars om hjälp att rädda sändaren, för annars går den till skrot, radiomuseet har inte plats och den borde vara placerad i Grebbestad.
Det fanns inte tid att göra någon grundlig undersökning om en plats för fyren så vi bestämde att ta hand om fyren och sedan lösa den långsiktiga placeringen, den är stor som ett kyl/frys-skåp och väger ca 100 kg sa Bertil. Vi hade kontakt med föreningar i Grebbestad och ansvariga för Infocenter sa att vi ställer den här så länge. Så den 15/1 2020 åkte fyra glada pensionärer till Landvetter för att hämta den 100 kg tunga sändaren, men det visade sig att den vägde säkert 200 kg så det var inget man bara bar ut på släpet, efter lite funderingar så kunde vi dra ut den understa delen som innehöll transformator och batterier och vägde nog hälften, och nu står den på Infocenter i Grebbestad. - Att göra en utställning runt radiofyren och den omfattande kurirflygningen, som är lika spännande som en äventyrsbok, vore en höjdare, men andra får bestämma.
När Tyskland ockuperade Danmark och Norge den 9 april 1940 blev Sverige en isolerad ö,
så en flygrutt västerut var ett måste på något vis. ABA senare SAS hade före kriget flygrutter
med många länder i Europa och det blev de som fick förhandla med Tyskarna om att få flyga
på Skottland. Tyskarna visste att Svenskarna inte bara skulle flyga post och civila personer
och material, utan även sådant som England behövde till krigsindustrin såsom specialstål, maskindelar
och kullager, så Tyskarna ville se vad som fraktades och också flygtider, men detta kunde inte ABA
gå med på så avtalet blev det väl lite si och så med, men planen skulle målas i väl synliga färger
och "Sweden" skulle målas i stora bokstäver och väl synliga på planen.
Varför stoppade inte Tyskarna flygtrafiken helt då?
Tyskarna hade en hel del kurirflygning över Sverige och
även trupptransporter genom Sverige, så Svenskarna sa att får vi inte flyga Bromma-Skottland
så stoppar vi era flygningar, så man fick flyga men man visste att man kunde bli nerskjutna
så flygningarna blev nattetid och när det var molnigt eller dåligt väder men på sommaren
ljusa nätter eller fullmåne ställdes flygningarna in, den första flygningen kom i gång i början av 1942.
Sträckan Bromma-Skottland gick över Smögen, och en bit väster om Smögen ändrade man kurs på Skottland. Det var total radiotystnad så för att veta var man var hade man några radiofyrar som man kunde pejla in sin position, en var den i Grebbestad och den sköttes från telegrafstationen men en knapp, man fick order när man skulle starta och stänga sändaren, allt för att den inte skulle vara verksam för länge för då var det lättare för Tyskarna att pejla in sändaren. Att det många gånger var en katt och råttalek förstår man när man läser boken "Flyg i natt" av Marshall Lindholm som inte bara flög många turer utan även var den som var med och planlade kurirflygningen.
Det flögs 418 enkelturer på sträckan och det var mest Amerikanska DC-3-flygplan som flög. Mest kända är Gladan, Falken och Gripen. Med bra kontakter i USA lyckades under brinnande krig få hit 10 st nya och betydligt starkare motorer så att man kunde flyga högre och lättare undgå Tyskarna.
Att Tyskarna hade spioner lite varstans, inte minst på Bromma, det visste alla så man var rädd för sabotage på planen men också att Tyskarna fick reda på när planen startade för då kunde dom lätt räkna ut när planen lämnade svenskt luftrum västerut. Ett sätt var att man tankade planen bara halvfulla och flög till F7 Såtenäs och där gjorde planen klara för en längre flygtur, men också lasta på olika varor och personer, det var sent på kvällen när man kom dit så där var bara de personer som behövdes för att klargöra planen som fanns på F7. Ofta flög man tre plan tillsammans med en viss tids mellanrum.
Det hände flera gånger att planen blev beskjutna av Tyskarna och när man påtalade detta även på
hög nivå sa de att det var ett misstag eller att det inte var de som sköt.
- 27-28 aug 1943 sköts Gladan ner och 7 personer omkom. Kapten ombord var Karl Gunnar Lindner.
Tyskarna förnekade att det var dom. Efter kriget har man hittat handlingar som visar att det var Tyskarna som sköt.
- 22 okt 1943 Sköts Gripen ner och störtade vid Hållö fyr utanför Smögen. 13 personer fick sätta livet till.
Två överlevde och kunde redogöra för händelsen. Kapten var Henrik Schollin. Tyskarna erkände att de skjutit ner Gripen.
Det var inte bara ABA som flög Bromma-England. Engelsmännen hade flera turer som Tyskarna också jagade. Engelsmännen hade ett tvåmotorigt flygplan Mosquito som delvis var gjort av trä och plywood, vilket gjorde att planet var mycket lättare och kunde flyga snabbare och högre än Tyskarnas plan.
Varför användes inte Torslanda flygplats det var ju närmare Göteborg och SKFs kullagerfabrik?
Torslanda låg nog för nära krigsfronten men var en reservflygplats och kullager var nog inte
det viktigaste att flyga, dom stora transporterna av kullager gick med båt från Göteborg och Lysekil.
SKF hade tillverkning av lager i England och tillverkade där 1 miljon lager i månaden,
kriget suger kullager det förstår man.
Men vad för gods flög man då till och ifrån England?
107,8 ton till England och 225,6 ton till Sverige. 12 ton diplomatpost, 40 ton vanlig post.
Till England flögs post, personer, verktyg, stål, kullager och en del som säkert var hemligt.
Från England fick vi ylletyger, sämskskinn, spelfilm både inspelad och oinspelad, röntgenfilm,
färger, kemikalier, kolborstar till elmotorer mm. Om det fanns taxfree på den tiden står det inget om...
Den som vill fördjupa sig om kurirflygningen rekommenderar jag "Flyg i natt" av Marshall Lindholm och
"Kurirflyg" av Lars-Axel Nilsson och Leif A Sandberg.
"Kurirflyg" är mer omfattande och detaljerad på många områden, inte minst om hur vi kunde
få uppgörelser när det gällde flyglinjer och en del annat, t.ex. att
Carl Gustav von Rosen flög för ABA och var svåger med Göring.
Dick Johansson,
Tanums Hembygdsförening