• Radiofyrar NDB Grebbestad - Bevarad radiosändare SATT RFS
Innehåll: Bevarande | Sjöfartsfyr | Flygfyrar,ADF | Tre placeringar | Kurirflyg VK2 | Luftleder 1955 | Länkar,referenser | (version 2020-06-30)
NDB Grebbestad är nog Sveriges bäst dokumenterade och bevarade NDB-flygfyr!
Mer om NDB-fyren se sidorna:
• NDB Grebbestad - SA-100, sista sändaren, och fundament kvar idag
• NDB Grebbestad - SATT-sändaren, när den var igång.
Sändaren fanns som reserv på på Landvetter flygplats, men de ville bli av med den år 2020.
Bertil Bengtsson och Lars Hallin kontaktade Dick Johansson i Tanums Hembygdsförening som tog hand om den.
Fyren har flera historiska anknytningar till orten:
- var placerad där, användes unde VK2 för Kurirflyget,
olycka vid Hållö Smögen, användes sedan av fiskefartyg,
ingick i luftleden Oslo-Göteborg från 1950-talet.
• Dick Johanssons berättelse "Ett brev betyder så mycket" - om hämtningen och om kurirflyget
1. Rörsändaren hämtades på Landvetter. 2a. Transporterades till Grebbestad Infocenter i hamnen. 2b. Dick Johansson, Göran Henriksson
Den lossade delen är det tunga kraftaggregatet, nederst i sändaren.
Foton: Tanums Hembygdsförening. - Klicka för lite större bilder! -
3. T-piren i Grebbestad. I bakgrunden Skärgårdshuset med Infocenter, och längst bak Stöberget.
Foto från fin drönar-video av Robert Dahlberg år 2019, inför ombyggnaden av T-piren.
4. Fiskebåter vid T-piren i Grebbestad. 5. Pejlradio AGA Baltic för sjöfarten, från 1950-talet.
Notera de runda pejlantennerna på de två bortre fiskebåtarna till höger.
Foto 3. vykort från Pressbyrån, hämtat från kgg.kulturhotell.se
Foto 4. från Bousläns museum, digitaltmuseum.se
NDB = Non-Directional Beacon. De var de första radiofyrar som flyget använde, från runt 1930.
Radio-operatören vred en loop-antenn och lyssnade efter bästa pejling, skarpast via minimat!
I slutet av 1930-talet kom ADF, Automatic Direction Finder, som vred loop-antennen automatiskt.
6. Översiktskarta för flyget 1944. 7. ABA DC-3 "Gripen" med loop-antenn och kommunikationsantenn.
8. Tidig tysk ADF 1936, på handvredet. 9. RCA ADF 1936, med loop-antenn i kåpa 10. ADF-instrument "Radio compass", vanlig typ i DC-3, C-47.
Bild 9. via Peter Klant som har antikvariat med flygböcker, och skriver i "Pilot und Flugzeug".
Radiofyrar flyttades ibland för att få bättre sändning.
De kunde störas av berg, t.ex. Stöberget då på Plats 1. Störde inloppet för båtarna!?
De behövde bra jordning, problem då på Stöberget, Plats 2?
Mindre problem på slutliga Plats 3!
NDB Grebbestad tror vi har stått på tre olika platser:
P1. Falkerödstjärnet, NO Grebbestad
P2. Stöberget, syd Grebbestad
P3. Grönemadsvägen, NV Grebbestad.
Forskning pågår via fakta i Svensk Fyrlista, berättelser, fundamentrester.
11. Karta av Bo Ju efter fakta från andra: Ingemar Thoresson, Jan Östedt, Bertil Bengtsson.
Sverige var neutralt under VK2 och hade avtal med Tyskland om att få flyga kurirflyg med post och passagerare till Skottland med DC-3. Samtidigt flög Storbritannien transporter av främst kullager från Sverige. Tre svenska DC-3:or blev beskjutna, en klarade sig. en störtade i Nordsjön, en kraschade i en bergvägg på Hållö vid nödlandning. Tyskarna upptäckte planen på natten med radar och sände ut jaktplan, som använde strålkastare för att sikta.
- Detta finns utförligt beskrivet i boken "Kurirflyg", 1994, av Lars-Axel Nilsson och Leif A Sandberg.
På omslaget DC-3 och B-17 med målning från kurirflyget.
- Marshall Lindholm var pilot på många av flygningarna och skriver om detta i sin bok "Flyg i natt", 1952.
På omslaget i DC-4 cockpit med kompass och radiokompass (ADF) upptill, efter freden.
• Dick Johanssons berättelse - innehåller en sammanfattning om kurirflyget
T.v. Karta som visar olika rutter för kurirtrafiken, ur boken "Kurirflyg" p108. - Klicka för större bilder! -
T.h. Tidsuppgifter för svenska kurirflyget under VK2, dito p75.
Man använde radiofyrar för navigering, främst direkt mot Hållö-Smögen, med krysspejling mot Grebbestad.
Rester av DC-3 "Gripen" som störtade mot en klippa på Hållö vid nödlandning efter nedskjutning, ur "Kurirflyg" p125.
I början av 1950-talet inrättades luftleder (flygleder, airways) med NDB radiofyrar.
På Västkusten ingick Grebbestad, Vinga, Kungälv, Kullen, Ugglarp - se karta.
Fler fyrflyttningar:
- Radiofyren i Smögen-Hållö flyttades till Skärhamn, Brevik, och sedan Orust.
- Radiofyren i Kungälv, flera platser.
VOR-fyrar: Senare på 1950-talet började riktade radiofyrar anläggas, VOR-fyrar.
RNAV, GPS: På 2000-talet fick trafikflygplanen navigationsdatorer, och kunde då navigera utan flygleder, RNAV.
GPS eller andra metoder användes för platsbestämning.
Flygplanen kan också se var andra plan finns,som
man även kan följa på Internet med t.ex.flightradar24.
Bo Justusson, Stockholm
Kontakt: justusXownit.nu - byt X mot @
Webb: www.justus2.se/flyg
Uppdaterad: 2020-06-30